maddekarin

svt.se/psl

Jag är den känsligaste människan jag vet..känner verkligen ingen som är så känslig som jag eller har ett humör som kan vara det bästa någonsin ena sekunden men även vara det värsta någonsin andra sekunden..Jag hatar mig själv för mina humörsvägningar och har försökt att bättra mig men insett att det går inte, det är sån jag är..bara att acceptera. Insåg ihelgen att om folk runtomkring mig tycker jag är jobbig, förmycket eller något annat så kan dem faktiskt välja själva att inte vara med mig. Hela mitt liv har jag varit en människa som jag själv känner "varit lite i bakgrunden" och extremt blyg...iaf när jag var mindre så var det så. Jag har blivit mobbad och haft en allmänt svår uppväxt. Vill inte gå in närmare på saker och ting men äntligen så känner jag att jag inte är någon som faktiskt är i bakgrunden osv...istället är jag en människa som tar för mig och ja, kanske pratar lite för mycket ibland och vill vara mycket i centrum..men dock inte på ett jobbigt sätt (enligt mig) Men för första gången på länge efter den här helgen har jag börjat tänka på hur jag framstår och hur jag är när jag möter folk...folk jag känner och folk jag inte känner...Jag tycker inte man ska behöva tänka på hur man är, inte sålänge man inte är elak mot någon eller gör någon illa över hur man är. Jag är trött på att folk kan vara så jävla vidriga ibland.
Men strunsamma, jag kom precis hem från jobbet..hade fått Håkan boken "p.s lycka till ikväll" skickad till mig av Isse. blev så himla glad, blev ännu mer glad när jag kollade på Håkans nya video och kunde inte hålla mig- gråter floder. Så jävla töntigt..men blir berörd på ett helt sjukt sätt. Samtidigt som jag gråter blir jag så sjukt jävla lycklig..och ännu mer lycklig för att jag ska åka till gbg i sluten på månaden och bara hänga..jag hoppas det är höstigt med sol och sådär och att man bara kan gå runt och va..Nu ska jag göra mackor och kolla på tv. Borde städa men det får vänta tills jag fåt ett städryck.

/Madde