Ingenting kommer bli bra
Foto: olle k
Jag vet verkligen inte vem jag är. Jag har aldrig känt såhär i hela mitt liv, jag kan gå från att vara lycklig och glad till att vara den mest deppiga människan på jorden på ungefär en sekund. Det gör mig rädd, feuktansvärt rädd.
Jag har inte varit såhär rädd sen jag förlorade min pappa. Jag vågar inte ens visa för någon hur rädd jag är, och ibland tänker jag "sluta nu Madde, oroa dig inte..allt löser sig, allt kommer bli bra" men helt ärligt, jag vet faktiskt inte om allt kommer bli bra, på riktigt riktigt länge. Jag vet inte ens hur jag känner, förutom att jag känner mig något så fruktansvärt Ensam. Ensam är det värsta jag vet, jag får panikångest när jag tänker på ensamhet. Jag får ont i hjärtat av det. Nu ska jag gå och lägga mig ensam. Herregud.
/Madde
Kommentarer
Postat av: Mats
Känner igen mig, jag har ju liksom alltid varit en jävla solstråle men den här hösten har jag väldigt mycket, lite för ofta, pendlat mellan glad och ledsen. Och säker till osäker. Frivilligt ensam till ofrivilligt ensam. Vet inte om det är prestationsångest eller bara någonting med den här hösten. Kanske knappast en tröst att jag också har bergochdalbana liv. Men vi kan väl hoppas att det bara är någonting med just den här hösten/vintern, kanske.
Trackback
